Nu är det bekräftat, nu vet jag med säkerhet. Mitt naturliga, vanliga liv har återvänt, inte bara i form av hus och boende utan även till alla övriga delar.... Hur jag vet? Ha. Ha. Haaaaa....
Idag hade vi bestämt att åka till IKEA efter jobbet. Vi skulle hämta vår nya madrass, en nätt liten skapelse om 160x200 cm. Sängram finns, något begagnad, även den en kvarleva från tidigare liv. Jag ansåg att det var dags att ÄNTLIGEN införskaffa den där drömsängen jag inte kunnat köpa eftersom jag inte haft plats för den. Å sängbord. Å lampor.
Jag berättade utan omsvep, rakt på sak för älskade Mr T att jag skulle absolut dö på kuppen om jag inte hade en sån säng. Så han tyckte det var ett vettigt alternativ.
Grejen är bara att den finns inte längre. Varken på IKEA Kalmar, Älmhult eller Malmö. Den är slut! Finito! "Finns ej i lager".
Så jag var måttligt grinig när jag körde hem från jobbet, men hade ju ändå bokat släp för hämtning av madrass. Landade i renoveringshuset på vägen där en ytterst trevlig karl höll på att avverka massa träd på tomten. Det kändes helt okej, jag hade bett honom så han fick vara där. "KAN vara så att några pinnar har ramlat ner över telefonledningen" sa han. "Hoppas inte men det KAN vara så".
Därpå messade mellansonen att telefon och internet lagt av...
Kom hem till stugan som är - milt uttryckt - totalt uppochnervänd, telefonen ringde och plingade oavbrutet av människor som a) ville att jag skulle göra något, b) undrade om jag kunde göra något och c) skällde för att jag inte gjort något. Skitdag alltså.
Hunden stack, vägrade komma och sprang runt som en ko på grönbete och jag var vansinnig!
Barnens far hade fixat nytt kort till Lillsonens telefon men fel storlek...
Sambon kom hem - han hade stått och väntat på mig vid renoveringshuset men jag kom ju aldrig...
Vi slängde oss i bilen, susade iväg och hämtade släp, flängde iväg till IKEA och på vägen kommer sambon på att vi skulle in till Bauhaus och köpa trösklar. "Lugnt" sa jag, "IKEA har öppet till åtta vettu så vi tar Bauhaus först!"
Vi lallade väl runt på Bauhaus nån halvtimme, kom ut tio minuter i sju och svängde upp framför IKEA vars välkomnande skyltar berättade att de hade öppet. Till sju. Inte åtta. Klockan var åtta minuter i sju....
Fattar ni hur otroligt tyst och lugnt det är på IKEA en tisdagskväll tio minuter innan stängning? Ja, om man bortser från två idioter som rusar igenom hela jäkla varuhuset för att komma till sängavdelningen, sliter tag i en stackars tjej med IKEA-kläder och frustande pekar på en lapp; "vi ska ha en sån hääääär".
Tjejen är jätteglad, trixar in massa nummer på en skärm och skriver ut en order. "Ta det lugnt" säger hon. "De väntar in er". Samtidigt galer det i högtalarna att "IKEA tackar alla kunder för idag och nu är det stängt".
Vi rusar vidare mot utgången, snappar upp en bäddmadrass på vägen och får ut den stora madrassen i utlämningen. Den väger 320 kilo. Minst. Och den är STOOOOOR!
Kvart över sju sitter vi i bilen på väg hem. Helt klart världsrekord, inget snack om saken!
På vägen hem satt jag och försökte svara på meddelanden i telefonen efter bästa förmåga. Rätt som det är hör jag sambon muttra nåt om "nämen.... var är vi NU då...." och tittar upp.
Vi är på en parkering i Söderåkra. För han tog fel avfart i den gigantiska rondellen där. Han hittar inte hem. Vi ägnade lite tid åt att trixa oss ut med OK´s största släp bakom oss. Nästa gång kör jag.
Och imorgon... imorgon ska jag berätta om hur man baxar upp en 320 kilos madrass för en balkong fyra meter upp i luften med hjälp av två stegar, en snickare, en administratör och en inte jättestor och jättetung 18-åring...
För det orkar jag inte berätta ikväll.
Konstaterar bara att mitt liv haft semester i två år och nu är den slut. Tydligen.
