Jag är...
...mamma, storasyster, dotter, kattägare, operativt personalansvarig, förvirrad, slarvig, hustru och fullständigt hopplös. Fast med humor liksom... Typ.

söndag 30 november 2014

December....

....blev det nu då...

Årets sista månad, massa happenings, önskningar, to do´s, tända ljus och förhoppningsvis lite snö...? Det sista är också bara en önskan...

Magiska december. Jag älskar den månaden.

Igår invigde vi advent med ett besök på Kosta Julmarknad. Trots tomtar och hundramiljardersmiljoners lampor väcktes inga större julkänslor hos mig. Men jag hittade en jacka för 49 kronor, så jag var rätt nöjd ändå! Och jag hittade fölsedaspresenter som jag nu önskat mig och så får vi väl se då... Jag menar, jag fyller i ju i alla fall 28, det är ju jämt och bra!

Önskningar ja... Jag önskar mig massor! Fred på jorden. Att vi lägger ner svälten. Ett botemedel mot Ebola, cancer och andra dödliga sjukdomar. Empati, förlåtande och en bättre värld. En råsaftcentrifug. Många saker alltså.

Ikväll ska det göras julkorv (världspremiär för undertecknad) och imorron är det julkonsert med Anders Ekborg i Kalmar. Uppladdning kallas det. Underbart.

Igår var det förutom julmarknad även premiär för Ny liten vit bitch´s första skoldag; Valpkurs i Brukshundsklubbens regi. Minsann. Jag åkte dit med koppel, fickan full av godis och okunnig, tramsig liten valp. Jag åkte hem med koppel, tom ficka och lika okunnig men tröttare liten valp.

Vet inte om det är en osedvanligt trög liten hund vi hittat men asså.... hon verkar inte fatta riktigt. Det känns mer som varje gång hon gör som hon ska är det ett rent misstag och hon är totalt oförstående till att hon erbjuds godis i parti och minut - oförstående men glad liksom. Lite som när sönerna som små skulle gå på fotbollsträning och ägnade en timme åt att göra hoppsasteg bakom målen och var lika glada ändå...

Vi får väl se hur det går, det är ju några gånger kvar så vi kanske åtminstone hinner lära henne vad hon heter...?

Annars lever vi i rena vilda västern här när det gäller djur. Katterna är galna och hunden är galen och jag blir galen. Det är en väldig tur att Kärleken är en godmodig vårdare som tar hand om oss...

Jag har världens goaste brorson också, har jag sagt det? Igår skulle vi köpa korv och han stod där och deklarerade att han "också ville ha korv jajamen". "Klart du ska ha korv", sa jag, samtidigt som hans föräldrar stod bakom och sa "Nej, du ska hem och äta middag". Lillkillen tittade överlägset på sina beprövade föräldrar och sa triumferande att "Lenasaattjagfick!!" med ett outtalat "HA!" som avslutning. Undrar om han åt nån middag...?

Nu ska jag ta tag i första december. Äntligen! :D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar