Få se nu; vad har jag egentligen gjort sista ett och ett halvt året?
Om man bortser från att jag flyttat, skilt mig, träffat ny kärlek, förlovat mig, flyttat igen, tagit bort en hund, blivit sambo, skaffat ny hund och jobbat lite ibland? Ingen-ting. Abso-lut INGENTING.
Så. Dags att göra nåt spännande kan jag tycka.
Alltså flyttar jag. En gång till. Tredje gången.
Den här gången flyttar jag "hem" till mitt gamla hus. Ja, inte till mitt gamla HEM alltså utan till mitt gamla hus men ett nytt hem. Tar mitt nuvarande liv med mig och placerar det mellan andra, välkända väggar. Fast de ska få lite annan ytfinish på sina ställen.
Den här gången flyttar jag "hem" till mitt gamla hus. Ja, inte till mitt gamla HEM alltså utan till mitt gamla hus men ett nytt hem. Tar mitt nuvarande liv med mig och placerar det mellan andra, välkända väggar. Fast de ska få lite annan ytfinish på sina ställen.
Ex-maken flyttar ut, vi flyttar in. Vi utökar heltidsboende med ett barn till heltidsboende med två barn, mellansonen som bott hos sin pappa bor fortsättningsvis tillsammans med oss.
Det har varit lite kluvet. Jag menar, visst älskade jag mitt gamla hus men jag älskar detta huset vi bor i nu också. Det är dessvärre lite för litet för tre vuxna, ett barn, två katter och en hund. Så vi utökar bostadsytan till mer än det dubbla, går från tre och ett halvt rum till sju och börjar med vedeldning och vattenpumpar som bråkar igen.
Måhända blir det lite action i mitt annars ganska händelsefattiga liv?
(Nån som ser det ironiska i sista meningen...?)
Nåväl.
Pappren är skrivna och saken är klar.
Vägen fram till underskriften har varit lite... hoppig. Rent känslomässigt. Ni vet: är detta bra eller dåligt? Är det rätt eller fel?
Nu är det både bra och rätt.
Måhända blir det lite action i mitt annars ganska händelsefattiga liv?
(Nån som ser det ironiska i sista meningen...?)
Nåväl.
Pappren är skrivna och saken är klar.
Vägen fram till underskriften har varit lite... hoppig. Rent känslomässigt. Ni vet: är detta bra eller dåligt? Är det rätt eller fel?
Nu är det både bra och rätt.
Det enda som ger mig magsår nu är tanken på det sabla packandet och flyttandet... Men det är flera månader kvar till dess så jag väljer att blunda för ytterligare dagar i kartonger och sopsäckar just nu. Vi tar det framåt mars eller nåt.
Håhåjaja...
Håhåjaja...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar