Jag är...
...mamma, storasyster, dotter, kattägare, operativt personalansvarig, förvirrad, slarvig, hustru och fullständigt hopplös. Fast med humor liksom... Typ.

onsdag 11 december 2013

Delirant isti Romani – De är galna dessa romare

Nu börjar det igen... Det drar ihop sig till Lucia och därmed startar det igen - debatten om tomtar och troll. Eller rättare sagt, debatten om tomtar och pepparkakor...

Flera skolor ansluter sig till parollen "vi ska ha ett traditionsenligt luciatåg med bara en lucia, tärnor och stjärngossar". Bort med tomtar och pepparkakor!

Mhm.

Jag är ju inte purung precis, även om drygt 28 inte är någon ålder. Jag började skolan ungefär 1972 har jag för mig. Sedan 1996 har jag haft, och har fortfarande, barn i grundskolan. Ännu så länge har jag ALDRIG deltagit i eller bevistat ett luciatåg utan tomtar och pepparkakor. Det blev folk av mig ändå! (Nåja...)

Så. Därför undrar jag; VILKA traditionsenliga luciatåg syftar man på när man säger så? Inte mina i alla fall.

För vems skull ställer vi upp våra skolbarn i ett led med nystrukna nattlinnen och ljus i hår och händer? För barnens skull eller för föräldrar, släkt och vänner? För om det är för de sistnämnda så vore jag som förälder väldigt tacksam om man ville ta hänsyn till och anamma MINA traditioner och ge mig vad jag vill ha; barn som tycker det är roligt att gå i luciatåget för att de får vara tomte eller pepparkaka, tärna eller lucia...

Nu råkar det ju vara så att min generation har vuxit upp och lärt oss anamma traditioner som vi förmedlat till våra barn. Skolan fostrade mig i mitt luciafirande, innefattande Tipp-tapp och Vi komma, vi komma från Pepparkakeland. Det är således inte skolans traditioner som skall "återinföras", inte om vi inte backar till ungefär 1800 kallt i alla fall.

Är inte devisen "låt alla få vara med" bättre än "om du ska vara pepparkaka får du inte vara med"?

Jag tycker hela den här debatten är så utomordentligt fånig. Vill ungar vara pepparkakor och tomtar so be it! Kan vi inte bara vara glada att ungarna vill vara med och låta oss njuta av det?

Kan vi inte bara vara glada att våra barn kan vara med och lussa i skolorna och slipper sitta i ett flyktingläger i Syrien...?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar