Att vara men inte synas - lite så känns bloggandet nu. Jag finns, jag gör men behovet av att skriva finns inte. Just nu.
Jag rasslar runt lite och fixar adventsgrejer, lyssnar på julmusik och böcker, eldar i kakelugnen, jobbar och smågrejar och trivs rätt bra med tillvaron... För närvarande känns min jobbsituation ganska dräglig för första gången på vaddå - ett och ett halvt år tror jag. Jag mår ganska bra faktiskt. Det löper på och jag hinner äta lunch. Lysande.
Mellansonen gör framsteg i sin behandling. Ännu bättre.
Jag njuter ganska mycket av livet helt enkelt.
Bilen är klädd i vinterdäck, snö väntas på fredag och på lördag är det julfest. Helgen därefter ska jag skaffa julgran har jag bestämt eftersom sonen inte är hemma över jul. Vi tjuvstartar lite.
Så - misströsta inte. Jag finns fast jag inte syns. Men jag finns lite tillbakadraget. Just nu känns det väldigt bra.
Det lär gå över...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar