Kärleken med stort T hjälper mig att packa saker i flyttkartonger. Han tog tag i det där med CD-skivor och filmer. Eller, rättare sagt, han började med att försöka para i hop tomma fodral med lösa skivor och filmer... Det fanns några. Av båda sorterna. Det gick jättebra, ända till han började ställa massa obekväma, jobbiga frågor hela tiden;
- Men varför ligger skiva nr 8 i fodral nr 5...?
- Vaddå?
- Jamen och fodral 8 ligger nummer 2...???
- Ja?
- Men... var är nummer 4 då?
- Inte vet jag!
- Nähä. Nä, fodral nummer 3 är i alla fall tomt...
- Ja? Men lägg skiva tre i fodral 3 då vettja! Vad är problemet???
- Öh... Ja... men... okej... Det finns inget fodral till den här filmen...
- Joooodå, leta lite bara! Nånstans ligger det, jag såg det förra månaden!
- Alltså... men... jaha...
- Ja?! Jag vill HA det så!
Vad menar han? Vad tjatar han om? Vill han påskina att jag, JAG, skulle vara slarvig på nåt vis? Honeymoon over liksom eller vaddå?
Vi snackar om någon som envisas med att stoppa in stekpannan i ugnen och smörkniven i kylskåpet... Just saying...
Tala om för T att här sitter en till som alltid stoppat in stekplåten (säger alltid stekplåten) i ugnen, för där står den bäst. Smörknivarna däremot som min pappa svarvat diskar jag av varje gång. Här sitter en pedant men inte så människor blir galna på mig, ordning och reda..ja tack.
SvaraRaderaJag hälsade honom och han nickade tacksamt... ;)
Radera