Har ni saknat mig?
Haha - klart ni haaaaaaaar!!!
Som jag tidigare nämnt så har skogen väldigt mycket att erbjuda - dock inte fungerande mobiltäckning och därmed inte heller fungerande internet. Men jag har fått en fast telefon installerad och är på så sätt nåbar igen!
I och med att telefonen numera finns så finns också möjligheten till ADSL. Jag beställde det, trots att leveransbeskedet blev MAX 2 mb. Mhm. I grannbyn 3 km bort fick vi 24... Men det var där. Jag ligger sist på linan och får vara glad om jag får något alls. "Vi provar!" kom vi överens om, teliakillen och jag.
Två dagar senare fick jag modemet, ilade hem som en gasell och tryckte in diverse kontakter där de verkade passa.
Nada. Inte ens en blinkande lampa på modemet... Hmmm...
Ringde Telia igen. "Ah, men du! Det kopplas inte in förrän den 2 maj!" Aha. Okej. Så - på fredag vet vi! Ska jag återvända till verkligheten eller leva i total radioskugga resten av mitt liv? Ta bara en sån sak som att betala räkningarna, det låter sig inte göras utan vidare!
I och för sig HAR jag lite, lite täckning på mobilen. Sådär så att jag har kunnat slänga iväg ett litet inlägg på FB då och då, kollat lite på vad som händer och hunnit gilla nåt inlägg här och där innan det dött igen. Om jag står på rätt ställe och solen skiner. Men nu har väl den jäkla TELEFONEN börjat krångla och vill inte alls vara med längre - den hoppar mellan sidor precis som den vill, stänger ner sig, vägrar ladda saker, säger att det är fel och jag får tvinga fram stängningar. Om 17 dagar får jag byta telefon. Någon mer än jag som misstänker att de är programmerade för att hålla EXAKT till den dagen de kan bytas? Klart misstänkt...
Nu har jag dessutom haft en veckas semester och därför inte ens haft nät på dagarna. Jag har lagt veckan på att fira påsk, gå på vernissage, haft lite invigning av huset tillsammans med goda vänner och familj, tömt lägenheten, städat lägenheten, varit på barndop och försökt luska ut hur i hela friden tiden kan gå så vansinnigt fort. För detta var ju bara en bråkdel av allt jag skulle göra, resten hann jag inte med.
Vår nya familjemedlem Sanga har anpassat sig väldigt bra till både hus och skog. Han har börjat gå ut lite och hittar hem alldeles av sig själv - smart kisse! Hunden är grön av avund för att katten får vara i soffan och inte hon, dessutom får katten mat som luktar väldigt gott. Om man är hund vill säga. Katten har sin utfodringsplats på köksbänken för säkerhets skull och sitter där och smaskar och purrar medan han glor överlägset ner på hunden där hon sitter och gråter på golvet... Det är lite mer cirkus nu kan tilläggas. Men de har vant sig vid varandra väldigt bra!
Å nu kallar plikten och lunchen är slut - bäst att plikta på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar