Min vana trogen har jag - som alltid - gått på ren känsla när det gäller det här huset. Det är inte vackert, det behöver både "kärlek och färg" som T uttryckte det hela när vi var där första gången. Men det KÄNDES rätt. Två gånger körde vi upp och jag gick runt och kände efter - bara på utsidan. Sen ringde jag och bad att få se insidan också.
Den var inte så rolig... Men det KÄNDES bra! Det... andades rätt. Väggarna sa vackra saker till mig, fast de till ytan såg allt annat än vackra ut. Att det skulle krävas en del jobb var ju ingen överraskning.
Nu när resultatet syns snackar vi kärlek. Jag älskar det!
Köksfönster
Lillfisens sovrum
Vem kan inte älska att vakna till den här utsikten från sovrumsfönstret varje morgon?
Jag hoppas fortfarande bara att jag ska få upp min säng. Vad tror ni??
Men det känns bra! Väldigt, väldigt bra... <3










Inga kommentarer:
Skicka en kommentar