Knastrar och fäller....

Det händer skumma grejer med mig sedan det där med prickarna...

Prickar och kliande har förvisso försvunnit men de verkar ha ersatts av en ny hudtyp - den torra, knastrande slippapperstypen. Dessutom tappar jag hår. MASSOR av hår. Hela tiden. Fast jag tror det började strax innan prickarna... Inte helt säker. Behöver förvisso inte ha ett dugg med varandra att göra men det känns lättare att packa ihop elände i en och samma kartong så känns det ändå bara som ett. Om ni fattar vad jag menar.

Annars mår jag bra!

Med tanke på att skolan börjar på måndag kände jag pressen att "hitta på nåt kul" för sonen vilket resulterade i att jag igår tillbringade ett par timmar i min bil, lyssnandes på radio och lösandes korsord. Utanför bilen badade sonen och hans kompisar i en pool medan jag höll ett vakande öga; ömsom på barnen, ömsom på de kolsvarta, tjocka molnen som hängde i grantopparna runt poolen. Borde varit bättre att sitta utanför bilen kan man tycka. Tjaaa - om det inte varit så jäkla kallt så hade det säkert det. Bilen funkade jättebra.

Pressen att "hitta på nåt kul" har dock inte lagt sig så jag får nog komma upp med något mer under helgen...

Sista tidens väder och vind har resulterat i att sonen fördjupat sig i serien "Family Guy" eller vad den heter. Det, i sin tur, har resulterat i att han tre gånger i kvarten pausar serien och kommer ut och återberättar sista minutrarna i sin helhet... Man kan säga att jag också sett den alltså. Återberättad. Av en hysteriskt skrattande tioåring. Som återger varenda liten replik...

Jag tycker inte den verkar speciellt rolig. Det kan möjligen bero på forumet den "visas" i...

"Vet du" försöker jag. "Det är säkert jätteroligt men det blir liksom inte lika kul när man inte sett det själv..."

"Nämen du måste lyssna på detta!" frustar sonen mellan skrattsalvorna och drar en ny harang. När han är färdig återvänder han för att återuppta tittandet och skrattar så han kiknar i sitt rum. När det tystnar igen vet man att han är på ingång för en ny uppdatering.

Ibland frestar det på att vara förälder...


.