Jag är...
...mamma, storasyster, dotter, kattägare, operativt personalansvarig, förvirrad, slarvig, hustru och fullständigt hopplös. Fast med humor liksom... Typ.

tisdag 26 november 2013

Qui vivra verra – Den som lever får se

Ledig idag. Efter en skitdag utan dess like igår känns det välbehövligt.

Sen får vi kanske definiera ledighet i och för sig...

Jag ska till doktorn, uträtta en gedigen hög med ärenden och därefter hämta ett släp. Sen köra med släpet ända till stan, hämta en säng till Lillfisen. Men innan jag hämtar sängen ska eländesekipaget parkeras... Jag kan, som bekant, inte köra med släp. Jo, rakt fram går bra! Men åt alla andra håll går det inte alls. Så det vill till att planera väldans noga...

Sen ska sängen fraktas hem. Släp skall återlämnas. Lussekatter bakas (jag håller det öppet, bara för säkerhets skull...), ljusslingor monteras. Innan jag åker till doktorn ska jag putsa lite fönster.

Så, full dag men den blir nog rätt bra ändå! Jag bestämmer det helt enkelt. Kan bli spännande att summera framåt kvällen.

Lillfisen är upp över öronen exalterad för han KANSKE ska gå på bio ikväll med en kompis. Ungarna är lediga från skolan idag och planer smids... I vanlig ordning smids planerna utan så mycket check med föräldrar bara vilket inte alltid faller så väl ut. Vi får se hur det blir.

Måste fixa vinterdäck också. Ringa bilverkstaden och beställa tid för service som skulle gjorts för ungefär 2 000 mil sedan. Det är som vanligt med andra ord...

Egentligen... Om jag verkligen tänker efter... Om jag fick göra precis som jag ville, utan en gedigen lista med "To do"-stuff hade dagen sett annorlunda ut.

Då hade jag återvänt till sängen med Leif GW Perssons senaste bok och inte klivit upp på väldigt länge. Och när jag väl hade klivit upp hade jag inte förflyttat mig längre än till soffan. Jag hade övergått från bok till film och fördjupat mig i Jane Austins filmade böcker - köpte en hel box tidigare som jag knappt hunnit börja titta på. Jag hade förmodligen stannat där resten av dagen, på sin höjd eldat i kakelugnen.

Behöver grotta ner mig lite i mitt vankelmod, min numera till synes eviga beslutsångest (var kom DEN ifrån??) och tänka över mitt liv (för vilken gång i ordningen??).
Meeeen - riktigt så ser inte dagens planer ut.

Så, sinnesstämningar till trots, jag hugger väl tag i min lista och börjar putsa fönster då. Antar jag.
Den som lever får se.
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar