Jag är...
...mamma, storasyster, dotter, kattägare, operativt personalansvarig, förvirrad, slarvig, hustru och fullständigt hopplös. Fast med humor liksom... Typ.

torsdag 21 november 2013

Maior autem horum est caritas – Störst av allt är kärleken

Var i stan med Storson och Mellanson häromdagen. Mellan hade sina ärenden så Stora och jag passade på att göra some serious shopping under tiden...

Han köpte kläder och jag köpte kläder. Han travade målmedvetet mot den affär han visste att han skulle till och jag stannade vid varje liten butik på vägen dit. Han suckade och jag himlade med ögonen. Han greppade vad han behövde, jag gick runt och lät mig inspireras. Han kom ut med en liten, liten påse - mina fyllde halva baksätet...

Vi pratar om MIN son. Fostrad av en shoppingmästare med svart bälte.

Han har inte lärt sig någonting...

Jag känner mig lite misslyckad. Men annars är han snäll och rar!

Fattar ni hur jäkla mörkt det är nu för tiden förresten? Mörkt när man vaknar, mörkt när man kommer hem och mörkt hela dagarna... Jag har nog aldrig någonsin varit så trött som jag är just nu. Vi har t o m försovit oss två dagar i rad!

Lillfisen fick spader när jag väckte honom andra dagen och satte sig på soffan, milt sagt upprörd, och menade att "ingenting var nån idé för han skulle minsann ändå inte hinna"... Jag försökte övertyga honom om det dåliga i valet att sätta sig i soffan och tjura istället för att sätta fart och komma i tid ändå, och efter lite trixande lyckades jag väl något sånär.


Begriper bara inte hur det blivit såhär - jag brukar aldrig ha svårt att komma upp på mornarna i vanliga fall. Måste vara brist på adventsljus!

Appropå adventsljus har jag ÄNTLIGEN hittat adventsljusstakar som passar i mitt vardagsrum! Det var inte lätt och jag tror inte jag missat många affärer i jakten på dem, men trägen vinner.

 
Hade väl inte sörjt ihjäl mig om det varit två ljus till men ah - man kan inte få allt. Tydligen.
 
Nämen nu ska det skjutsas ungar och fikas hos kompis! Sen ska jag ägna resten av kvällen åt att längta efter kärleken. Han med stort T ni vet.
Det enda som måste vara värre än att vara olyckligt kär är nog att vara lyckligt kär men inte få två liv att synka i vardagen i den omfattning man vill... 
 
Galet kär. Kan inte rå för det...


2 kommentarer:

  1. Ljusstaken är vacker Lena, den blir säkert riktigt fin i ditt vardagsrum. När jag flyttade hit fick jag köpa nya adventsljusstakar till alla fönster ut ett.Trots noggrann paketering av ljusstakar ville inte tre av dem lysa när jag satte i lamporna, och lamporna till de andra tre har jag ännu inte hittat efter mer än tre år här. Instämmer, störst av allt är kärleken. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror de kommer passa perfekt! :D Jag lämnade ju det mesta när jag flyttade så jag får lite börja om från början... Svårt ibland när man saknar vissa saker som inte går att få tag på igen.

      Och ja - störst av allt ÄR kärleken. Stort grattis till oss som haft lyckan att finna den också...

      Kram på dig!

      Radera