Grodan höll sig på rätt sida altandörren igår, kanske för att vi stängde ut den med iläggsskivor till bordet och en tavla. Det verkade funka i alla fall.
"Någon" med stort K som i Kärlek - det var alltså inte jag - lutade sig över köksbordet, la huvudet på ett tänt stearinljus och är idag aningen mer korthårig än igår. Bortsett från att det luktade som hela lägenheten höll på att brinna ner slutade det lyckligt. Det växer nog ut igen?
Jag skulle hämta en dator på en elkedja med känt namn. Datorn fanns i hyllan men "var inte uppackad på lagret" så jag skulle komma tillbaka efter tre. Tänkte att jag kunde lika gärna betala den när jag ändå var där, så med företagskort och en av chefen nedklottrad kod gjorde jag två tappra försök. Synd att chefen givit mig fel kod bara...
När jag fick tag på honom och fått rätt kod funkade inte kortet längre. Tråkig historia det där...
Datorn skall hämtas idag klockan tio... Jag tar med ett annat kort, just in case. Orkar inte med störningar i maskineriet just nu.
Vissa delar av mitt liv är så vansinnigt underbara och perfekta medan andra innehåller ganska stora brister av samma vara . Kanske en mix som passar mig med tanke på mina svårigheter att handskas med lugn och ro och min läggning åt det rastlösa hållet?
Pratade med en kompis om de förbannade klyschorna "är du inte nöjd så förändra". Det är så lätt att säga. Och jag blir lika trött varje gång. Yttre faktorer som du faktiskt inte KAN förändra påverkar ditt liv mer eller mindre hela tiden. Naturligtvis kan man välja att sälja allt man äger och flytta till Nairobi, segla jorden runt eller plugga till hjärnkirurg.
Men om man tycker man har det optimala, vill behålla det och inte kan på grund av omständigheter över vilka man inte råder - vad ska jag då göra i Nairobi?? Bli bitter över att saker inte blev som jag önskade?
Har jag ett arbete som jag trivs med och egentligen inte vill byta bort men får ett arbetsschema som gör mitt och familjens liv till ett ständigt kaos - hur ska jag hantera det?
Om man har något man vill ha men omständigheterna gör att man inte kan behålla det handlar ju allt, återigen, om pest eller kolera. För att vara hjärnkirurg är säkert jättespännande, det har jag sett på Greys Anatomy (dessutom blir man vrålsnygg i det yrket, det har jag också sett där), men jag gillar inte att karva i folk.
Att förändra sin situation är det självklara svaret om man inte trivs. Men det är också ett utopiskt svar som faktiskt inte alltid låter sig göras.
Ja... det är lite sånt jag funderar över såhär en regnig torsdag. Nu har jag yttre element som pockar på min uppmärksamhet så jag får fundera klart senare. Fast jag egentligen vill fundera NU.
Carpe Diem - in my a**...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar