...nu är midsommarhelgen över och snart kommer den - älskade, älskade oktober!
Sommar i all ära, absolut, men jag menar - oktoooober! Noveeeeember! Kall, hög luft, prassliga gula lövhögar, klarblå himmel och frostbitet gräs utan miljarder kryp och ormar...
Och sen; december och advent...
Nämen stopp där, nu lever jag före min tid igen. Backar och börjar om;
Nu är midsommarhelgen över och magin uteblev inte. En ljuvlig helg med son, vän, kärleken och fullmåne, vad mer finns att önska sig? Möjligen sällskapet av ett par söner till men de finns ju där, även om de var längre bort... Och just det, hunden var också med. Hon uppförde sig som hon brukar, ömsom vin ömsom vatten. Min stora tröst är att det fanns gott om hundar på campingen som uppförde sig ungefär lika illa (och betydligt bättre men det är väl onödigt att jämföra med dem?) Hon tryckte bitvis under bilen och kom hem med en kolsvart fartrand över hela ryggen. Bilen är förmodligen renare än någonsin under!
Åskade gjorde det också och vännen fick ett åsknedslag i örat när hon pratade i telefonen så hon var tyst i flera minuter! Sen kom en karl med fyra schäfrar och förklarade henne sin kärlek (tror jag, han sluddrade rätt bra så det var svårt att höra) innan han reste sig och ramlade omkull utanför vårt tält. Han ville att sonen skulle följa med och klappa hans hästar i hagen bredvid campingen, så sonen fick det - med mamma i täten. När vi stod där i hästhagen förklarade karl´n att det kanske inte var precis just hans hästar så då gick vi därifrån...
Kärleken passade på att fylla år; känslan av det komplicerade i att smyga upp och fixa kaffe på sängen i ett tält gjorde att jag hoppade över den biten. Tror det gick bra ändå.
Sen åkte vi hem och tvättade hela dagen, sonen tog en vändande bil full med kompisar tillbaka till campingen där han befinner sig just nu på ytterligare någon dags tältsemester. Guld för honom!
Själv återvänder jag nu till ytterligare några veckors vardag innan det är dags för nästa ledighet.
Och snart! Snart är det oktober...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar