Ordo ab chao - Ordning ur kaos

Jag vet inte vad som hände med den här veckan men nu är den snart slut och den har varit himla rörig...

Sista månaderna efter att mitt förra jobb gick i konkurs har varit röriga om jag ska vara ärlig. Jag har ägnat en hel del tid på alla miljoner ideella projekt som levt kvar, och sista tiden har jag försökt bringa förberedande ordning på vad som komma skall - imorgon börjar jag mitt "nya" jobb. Samma kontor, samma chef men ett annat företag.

Allt som inte var bra ska bli bättre. Frågan är - hur mycket vill/ska/behöver jag jobba? I kombination med ovan nämnda miljoner ideella projekt och dygnets futtiga 24 timmar handlar det om att sortera lite. Det har upptagit ganska mycket av mina tankar sista tiden.

Jag älskar mitt jobb. När det fungerar, vill säga. När jag räcker till och känner att jag gör något vettigt. När jag bara ägnar mig åt att släcka bränder och hålla näsan ovanför vattenytan känns det inte lika kul... För mig är jobbet viktigt. Som f d arbetsnarkoman som haft jobbet som livsstil känner jag inte igen mig själv i rollen som brandman. Jag behöver jobba mer.

Så jag går all in på jobbet nu då. Jag väljer det i kombination med ett drägligt privatliv. Som det varit sista två åren har allting haltat och blivit halvdant - det är inte jag. Det händer saker runt mig som får mig att ifrågasätta vitsen och vikten av det mesta. Vad är det egentligen som betyder något i längden?

Engagemang är bra grejer om man levererar bra material. Så har det inte varit och jag känner det. Viljan finns men inte orken. Och den energi som finns kvar läggs inte där den är som viktigast utan där den är nödvändig. Fel ordning.

Mellansonens tillstånd är inte bättre, tvärtom. Blir mycket fokus där nu...

Så nu blir det till att rensa. Det är snart nytt år och det brukar innebära nya möjligheter. Jag tar chansen och hakar på dem.

Det är dags att börja leva också. Utan alla dessa jäkla dammsamlande pappershögar överallt som ändå aldrig blir färdiga...
Så - ur kaos föds ordning. Och jag är gravid med ordning just nu. Det närmar sig förlossning. Och jag tror jag har lärt mig säga det magiska ordet - Nej.

Jag säger tror för jag har inte provat ännu. Men jag ska. Snart. Flera gånger...

Utom till det som jag faktiskt vill ha och behöver.

Det tog tid att komma hit. Men alla som hjälpt mig på vägen - tack!

Love you.