Sängrökning

Jag skulle hämta en säng. En madrass alltså. På Jysk. Jag beställde den förra veckan och den skulle komma idag. Jag var skeptisk... En gång, för nio år sedan ungefär, beställde vi en säng till nåt av barnen på samma ställe - den har inte kommit än.

Men hur som helst, jag fick min SMS-bekräftelse idag; mina varor hade kommit och kunde avhämtas under dagen.

Jag lånade släp, bestämde med barnens far att mötas utanför Jysk klocka fyra för att han skulle hjälpa mig få in madrassen i släpet och agera chaufför om det behövdes (jag kan fortfarande inte backa med släp och jag vågade inte chansa heller), fick hjälp av en vänlig arbetskamrat att koppla på släpet och for iväg.

Gick in, betalade min madrass, fick direktiv att köra till godsutlämningen på baksidan och överlämnade därmed med varm hand bilnyckeln till ex-maken. Han suckade, tog nyckeln och gav - med viss tvekan - över sin nyckel till hans nya, fina bil.

Jag satte mig i bilen, kollade på nyckeln jag fått... som inte var någon nyckel. Där tändningslåset brukar sitta satt inget tändningslås utan en knapp... Men ORKA knappar! Det stod något om "Push for start and stop" så jag pushade och jäklar i havet, den startade.

Sen körde vi till utlämningsporten, jag knatade in och mötte en tjej. Jojo, jag skulle hämta en madrass? På hennes fråga "här eller där borta" medan hon pekade längre bort på huslängan svarade jag att jag inte hade en aning... Visste inte hon det? Joooo, men den skulle väl komma hit då så om vi ville vänta lite?

Så vi väntade. Och vi väntade... Och väntade. Efter en halvtimme började ex-maken wajna om att det började bli trååååååkigt och "behövde han verkligen hjälpa till" och jag frågade vänligt om han på allvar trodde att jag kunde baxa in en 120-madrass i släpet själv? men det trodde han inte. Så vi väntade lite till.

Tjejen jag pratat med kom ut igen och tyckte att det "tog lite väääääl lång tid" och att vi skulle köra bort till andra porten istället. Så vi gjorde det.

Där kom en annan tjej och undrade vad vi ville och jag berättade det. Mhmmmm, sa hon och gick fjorton varv runt alla miljoner möbler och prylar som stod på asfaltplanen. Jag SÅG förvisso sängbottnarna som stod uppradade bland de första grejerna men jag tänkte att "det är väl inte en sån då eftersom hon inte går dit" så jag stod och väntade - jag började ju få vanan inne!

När tjejen kom runt det femtonde varvet fick hon också syn på madrassraden som hon passerat fjorton gånger innan och DÅ såg hon att det var en sån jue! Hiiiiimla braaaaa!!!

Så ex-maken och hon lastade in den och jag insåg att han lika gärna kunde kört för länge sedan... tjejen och jag kunde ju burit in den själva, fniss fniss...

Jaja! Shit happens. Sen körde jag hem i sakta mak, hämtade upp storsonen som hjälpte mig in med åbäket till säng, fick den på plats och det blev väldans bra!

Imorron åker storsonen hem till Norrland igen efter att ha ätit upp sig några veckor hos oss. Han behövde äta upp sig om ni frågar mig, han är mager som en skrika i en mors ögon. Sen får han säga vad han vill, och det gör han...

Sista kvällen till ära bjöds vi allihop därför på pizza och socialt umgänge av barnens pappa och hade vansinnigt trevligt.

Imorron blir det också trevligheter med de är lite hemliga än så länge... Jag får återkomma om detta!

Jag har köpt en e-cigarett förresten. En sån där tobaksfri sak som bara avger vattenånga när man röker den. Cooolt va? Bortsett från att jag, som aldrig haft rökhosta på riktigt, plöstligt håller på att hosta ihjäl mig känner jag mig jätteball när jag sitter vid köksbordet och "röker".

Nu ska jag sova i min nya säng. Är den inte bra så ger jag upp och skaffar mig en hängmatta.