Så! Nu vet jag.

Har genomgått en period av beslutsångest i flera olika frågor sista tiden (vilket inte minst gjort den här bloggen till en av de tristaste i bloggosfären). Olika saker förvisso men som har gemensam faktor i att de påverkar mitt - och andras - liv i högsta grad.

Fan vad sånt är jobbigt!

Det är inte jobbigt att fatta beslut, det är jobbigt att hålla på och tänka och överväga hit och dit...

Hela tiden man tänker så kommer små, bagatellartade frågeställningar - såna som alla ställs inför alltid - och som man inte HELLER kan bestämma för man vet inte var i livet man är när det är dags liksom.

Ska försöka förklara hur jag menar, tar ett enkelt exempel: en sån bagatell-skit-sak som att skaffa säng... Det är ju inte någon stor sak, eller hur? Nä. Inte om man vet var man ska bo, hur man ska bo eller OM man ens ska bo! Eller ja, bo ska vi väl alla nånstans, men principen...

Vad köper man för säng då? Man VILL ha en typ av säng men det GÅR inte och man HAR en nästan-säng och den kanske funkar ett tag till men inte i längden men tänk om jag flyttar, DÅ kan jag ju ha en sån säng jag vill ha men inte nu och nu måste jag ju ha en och vad ska jag ha då?

Återigen, det var ett exempel. Men applicera det exemplet på större frågor: jag VILL ha en relation men det GÅR inte och jag HAR en relation som funkar ett tag till men kanske inte i längden och hur ska jag hantera det NU?

Eller: jag VILL ha ett jobb men det GÅR inte och jag HAR ett jobb som jag kan börja på senare i höst men det kanske inte funkar och jag kanske vill göra något annat och borde jag inte börja plugga eller göra något HELT annat?

Men hur som helst, gårdagen hade jag bestämt skulle bli "beslutsdag" så jag la mig på soffan och tänkte tills sonen kom hem från skolan. Vad ska jag göra med resten av mitt liv?

I flera månader har jag helt eller delvis lagt saker åt sidan i väntan på att landa i en form där jag kan ta tag i allt igen. Separation, flytt, konkurs, kliande prickar, barn som inte mår bra, ekonomi, boende, barn överhuvudtaget, relationer, vänner, kärlek, jobb, föreningsliv... Så jäkla mycket som hänt på kort tid och så många akutlösningar. Om där ens varit några lösningar, ibland har det bara varit konstgjord andning tror jag. Många gånger har jag inte ens funderat klart på vad jag faktiskt vill.

Så jag beslöt en massa saker för mig själv och framför allt att ta mig i kragen och lägga ner allt jäkla funderande. Magkänsla, magkänsla.

1 november börjar jag mitt nya jobb - samma som innan fast ett annat företagsnamn. På måndag börjar jag rensa i högarna hemma och sortera. Jag lägger ner bostadsletandet - jag har ju en säng och jag trivs i mitt trånga krypin! Förr eller senare dyker det upp något bra alternativ, jag hugger det då. Jag ska avsäga mig några måsten och byta ut nåt mot något jag verkligen vill istället.

Ingen kan styra upp mitt liv mer än jag själv.

Så vad det gäller resten så gör jag väl det då! (Vuxenpoäng på sånt va?)

Nu har jag bestämt mig för hur jag vill ha det...

På måndag alltså. Den här helgen ska jag bara njuta av livet och gå på fest!